Jobbar på som tusan med blandade jobb och uppdrag. Har gjort det med hjärtat i halsgropen och hjärnan i full centrifugering ett tag nu. Det är det där underbara och svåra utställningsprojektet Allt smör i Småland och dess snara deadline som jagar mig. Konstigt egentligen, för jag fungerar som bäst mot deadlines. Jag är en total deadlinejunkie. Skyller det på tolv år på en dagstidning. Jag vet att det ordnar sig för det brukar det göra och någonstans har jag ändå full kontroll mitt i tidsnöden.

Men nu i det här med Allt smör i Småland så vet jag inte alls vad jag håller på med och mina materialförsök misslyckas oftare än de lyckas och det är mycket svårare att vara lugn i stormen. Ändå vad det precis det jag blev. I går. Det slog liksom över, så jag gav upp stressen och strävan efter kontroll och mitt i stormen infann sig en känsla av l u g n . Jag började andas lugnt. Såg en bra film (The Wolfpack – SE DEN!) innan jag la mig. Åt lite glass och stickade (fel och repade upp). Vattnade blommorna. Lugnet håller i sig även i dag. Inget går fortare för att jag har panik. Tvärtom.

Det kan också vara ett rejält anfall av struts. Vi får se.

Hej hej jag är lugn!
Foto: Wikimedia Commons By Ltshears.